Search the Community
Showing results for tags 'bladfjäder'.
Found 2 results
-
INLEDNING Jag tycker det behövs ett topic för detta med fjädring mm. Det snackas om däck, höjning och sänkning, extraljus, störtbågar, trimning, och gud vet vad. Saker som kostar skjortan, medan vi låter våra extremt viktiga fjädring - grundvalen för bra egenskaper - ruttna som gamla tänder. Jag undrar vilka som går i utbytes - uppgraderings- tankar kring fjädring och hur ni resonerar, för jag är amatör på detta även om jag kan hårdköra med njuren mellan öronen ibland... Bra länkar eller info är mycket uppskattat. Tips på bilmärken och modeller som har likvärdiga komponenter, framförallt stötdämpare och fjädrar (inkl. hålgummi). Tekniska specifikationer på egenskaper och mått m.m. är väsentligt för att hitta ersättare. Lite grundläggande läsning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fjädringssystem UPPDATERING - UPPDATERING 3 Sammanfattning av tråden - 130522 Diskussion pågår med en USA-leverantör av nydesignade paraboliska bladfjädrar - DE skall återkomma efter egna prov. Diskussion pågår med en USA-leverantör av moderna hålgummifjädrar i polyuretan - Ingen vidare åtgärd så länge. Potentiella alternativ till tatankas stötdämpare klar. En uppsättning (4 st) Gabrieldämpare monterade./installeras. Inga alternativa elliptiska (trapets) bladfjädrar till tatankas har hittats. Farhågor:Tunna paraboliska bladfjädrar kan ha nackdelar när det gäller scenarion som går utöver "vanlig fjädring", så som extrem terrängkörning, häftig inbromsning eller riktningar på krafter som eliptiska fjädrar hanterar idag. Nya stötdämpare som inte har exakt specificerad längd kan agera ändstopp (fast de kanske inte har det inbyggt), samt sträcka bromsledningarna för mycket om deras maxlängd är för lång. Kardanaxlarna är inte ett problem med de begränsningar som har satts (en tolerans åt "fel håll" på max en cm typ). Hålgummin skall agera fjädring i tyngre lastfall, men också hålla bilen på vägen vid kraftigare kurvtagning. Därtill är de ändstopp. Ersättare av polyuretan med progressiv fjädringskonstant må vara komfortablare, men deras egenskaper bertäffande "stabilisering" får inte komma "för sent" dvs bilen har redan börjat svaja för mycket. Däck är inte kommenterat ännu i tråden, MEN, det är ett känt faktum att för breda däck (för bra fäste) i kombination med för dålig fjädring ökar risken för vältning. Tillägg 130411: Uppdaterad 130522: Det här med fjädring i kombination med däcken Anledningen till det är att tyngdpunkten flyttas ut för mycket i sidan, så även om man svänger med samma "G", så välter bilen med det bättre greppet eller sladdrigare hålhummin/ändstopp. Man räknar alltså alltid med CG:s förhållande till ytterdäcken. Kraftresultanten ("kombinationen" av tyngdkraft och sidkraft) får inte glida ut över ytterdäckens perimeter. Normalt är designkravet att bilen skall sladda före det inträffar, vilket dock helt kan utebli med för bra fäste. Det är inte för inte som F1-bilar är tunna som ostskivorna på en polsk lyxmacka. Lägg därtill "masskrafterna" om bilen svajar till. Vi har det berömda exemplet med att tankbilar alltid välter på väg ut ur rondeller - inte i den. Den pendlande vätskemassans rörelsemängd adderas till sidkraften när man ändrar svängriktning, och vi har en vältning. På liknande sätt pendlar ju hela bilens kaross+hård last när man svänger. Har man redan tryckt ut bilen i sida åt ena hållet, och sedan svänger (kraftigt) åt andra hållet så får vi en identiskt jämförbar situation. Därför klarar bilar en kraftigare "konstant" sväng bättre än om man skulle svänga lika hårt i en svajande rörelse. Givetvis finns det en optimal frekvens för detta, och för din bil hemma i garaget ligger den på c:a en sekund mellan svängarna. Då svajar helt enkelt bilen som mest - Prova! Är bilen bra avvägd med däcken så ska den hellre sladda än välta på normal torr asfalt. Detta ska kunna göras över hela linan med antisladd och antispinn ur funktion. Och här kommer 10000-frågan: Kan någon räkna ut stötdämparnas betydelse i detta? Precis: Stötdämparna betyder allt när vi inkluderar alla sorters massor (Massa = Tröghet mot hastighetsförändring). Hade vi inte dämparnas "tröghet", så skulle massornas tröghet göra livet surt som rönnbären. Av dito anledning har tankbilar skvalpskott, som fungerar enligt samma princip som stötdämpare samt skall hålla vätskans egenrörelser under kontroll rent allmänt. Så: hårdare fjädring och bättre dämpare minskar risken för vältning förrutom andra positiva högfartsegenskaper. Lägre tyngdpunkt har dito fördelar. Våra bilar ÄR designade för hårdare fjädring när bilen är lastad OCH den har sjunkit ner på hålgummina. Så var försiktig när ni ska köra racing på vanliga vägar med era superterrängdäck. Och ta för guds skull INTE bort dessa hålgummifjädrar om ni inte har en annan likvärdig lösning!! Det är en stor risk för att ni då har modifierat bort stabilitet och säkerhet. Jag vet ännu inte vilket fall som spökar mest: olastad eller lastat, pga förändringarna i tyngdpunktens läge i, framför allt, höjdled. Men klart är att det alltid är kombinationen däck, fjädring, tyngdpunkt, och körstil som till slut avgör. Men, det är detta stök som gör att jag ändå väljer Gabrieldämparen (se nedan). De är inte billigast, men klart biligare än tatankas "specialdesignade dämpare" (jo tjena!! - se nedan), och klart bättre än TGB11 orginaldämpare. De är av gasvätsketyp och lyfter upp bilen litegrann också.
- 114 replies
-
- 2
-
-
- bladfjäder
- reservdelar
- (and 6 more)
-
Dags för en ny projekttråd, eller snarare tips. Då jag läst att andra här i forumet tidigare byggt detta och fått positivare vägegenskaper såsom mindre vingel och trevligare styrning på landsvägskörning, så tänkte jag också testa detta med att klossa bakre bladfjäderinfästningen. Det innebär alltså, att man schimsar.. = lägger imellan material tex plattjärn, u-balk eller annat bråte mellan plattan på ramen, och infästningen till bakre bladfjäderfästet, för att höjja fronten något och samtidigt få en lite mer vinklad framaxel. Att tänka på då är att pinjongvinkeln, alltså förhållandet mellan framaxeln och främre kardanaxeln också blir mer vinklad, i negativ bemärkelse, eftersom man alltid strävar efter sån liten vinkel som möjligt.. så man bör nog inte laborera med allt för stora höjder utan att veta att det finns risker också. Jag vet att flera bilar har klossats 40mm och det har fungerat i riktig hårdkörning i åratal. Jag tänker visa ett "fegexempel".. endast 20mm klossning med stålplåt ..det är detta JAG kör med och tycker mig inte finna något negativt påverkan alls på bilen. Detta passar mig lagom då jag redan har spiralfjädrar monterade på framaxeln som ger ganska mycket höjning redan. Tyvärr kommer inte denna tråd bli speciellt utförlig om montering på bilen. Detta blir snarare en "skryt tråd".. hur jag gjort mina höjningsplattor. Jag kommer skriva info och sedan kommer bilden under.. Jag började med att leta fram en lämplig 20mm stålplåt som min kollega (som är en fena på skärmaskinen) skar ut några kvadratiska bitar åt mig som bilden nedan. Lägg märke till att det är tre bitar utskurna.. OM man råkar göra den första fel hehe! Och så här ser dem ut på närmare håll..ganska bra utskurna trots taskigt munstycke och gammal hederlig skärbrännarteknik med acetylen och syrgas, dock i en modern nc-styrd maskin. Här är fleropen, en styrd fleroperations fräsmaskin med verktygsväxlare med plats för 20 verktyg.Detta är en gammal maskin byggd -85, men går dagarna i ända, med mig bakom skärmen. Välbetald med andra ord!! (maskinen alltså.. inte jag hahaha ;-) ) Här har jag riggat skruvstycket och programmerat hålbilden som är enligt infästningen på tgb:ns bladfjäder infästning. Märkborrat och kontrollmätt. De två små 5mm hålen som kommer borras i mitten är bara där för tillverkningens skull, för att styra på stiften i en fixturplatta senare. Här har första klossen borrats färdigt, och jag går ner med en 16mm nc-borr för att grada hålen lite mer, blev missnöjd första försöket. Sedan gjorde jag ett program och kostade på mig en fixturplatta, alltså en platta som spänns fast på fräsbordet som man skruvar fast klossarna på, för att kunna konturfräsa dem fina och i perfekta utvändiga mått. Stora frästa hålet i mitten är där jag bestämmer X- och Y-nollan i programmet, i detta fallet enklast i mitten för programmeringens enkelhet. Man sätter en indikatorklocka på verktyget och indikerar den runt i hålet, och när man är exakt i mitten plus/minus nån hundradels millimeter, då är man rätt och man nollar maskinen i X och Y-led. Härifrån sätter jag måtten på min ritning och i programmet i maskinen. På bilden syns de två 5mm styrstiften i fixturen. Dessa är till för att passa klossens 5mm hål och hålla klossen still under kommande ganska påfrestande fräsning. De större hålen är M12 gängor där man skruvar fast klossen. Efter en stunds programmerande med en skrotfräs, en slät finfräs och en över/under fasfräs (som har formen av en diamant) som kan grada/fasa först översidan och sedan undersidan, var man igång och konturfräste första klossen. Mycket kylvätska är bra, men ger taskig sikt.. Efter några minuter och verktyg senare såg det ut såhär.. Färdiga klossar. Här ser man hur snygga kanterna blir efter fasfräsen som bryter grader och vassa kanter. Lägg också märke till hörnavrundningarna som jag programmerade i maskinen, tror jag programmerade 1mm radie eller däromkring. Bara för att slippa få dem vassa. Slutligen..en bild på grundlackerade bitar..som vanligt i Scanias mörkgrå "Subgrey".. men har nu senare sprutats i mattgrön militärfärg. Tyvärr ingen mer bild än när dem lackats grå. Kanske en tråkig tråd, men jag ville bara visa hur JAG gjort till min tgb och till mina vänners bilar också. Fixturen och programmen finns kvar. Inte svårt att tillverka fler när det finns nåt bra material i skrotlådan på jobbet :-)
- 10 replies
-
- 13
-
