Finnskogsturen Del 3.
Nu tar vi och fortsätter turen,
Måste bara visa ett exempel på en fin lada/uthus som vi passerade med tanke på att det stått oanvänt i många år så är det förutom spillkråke hålen i väggen i utmärkt skick
Detta är taget med mobil kamera, nästan så det känns som ett svartvitt foto
Naturligtvis så fick folkparken ett besök, och även där råkade jag hitta två rariteter, ja inga militära sådana men ändå värd att visas
Det var under dass letar turen jag skymtade något i mörkret, så jag smög in under skärmtaket som var fyllt av bråte, där stod först en Bobbla gömd eller glömd, inget märkvärdigt med det.
Men det var den som stod innanför som fångade mitt intresse,något man inte ser varje dag, nämligen en äkta "Londontaxi"
Helt otroligt att de tillverkas med samma utseende utvändigt och bara uppdateras invändigt så länge
Detta ex hade varit i trafik så sent som 2007. jag försökte få fram tillverkaren, men hittade bara en handbok, av vad jag förstår är det ett eget märke på dem, Slänger in några foton på bilen
Rymligt värre bak och föraren satt då ganska säkert
Taxametern satt till och med kvar, Ja och vad fanns under huven då ????? Första pris till den som kan svara på det
Ok nu lämnar vi denna raritet och tar oss vidare vad som hände
Det som först kändes som en kall rå natt, vart egentligen inte det för oss i skåpet , Vi levde nog på att värmen stått på fullt under hela tiden vi körde, å nu var skåpet riktigt tort och skönt.
Denna natt behövde vi inte ens använda oss av värmaren, den startade vi upp på morgonen när det var dags för dagen kaffe kok,
Då både jag och Kennet är riktiga kaffe tunnor så tog detta den mesta av tiden på morgonen, Två en liters termosar + det som gick i våra termos muggar skulle kokas varje morgon, När möjligheten till att koka "riktigt" kaffe fanns, så lämnades de annars ganska vanligt på turer,"pulverkaffet" åt sidan,
Något som inte präglade denna tur var stress, Det var en riktigt avslappnad stämning från vi gick upp på morgonen, till natt lägret var slaget igen. Det var inga bestämda uppställnings tider, men ändå kom vi i väg i vettig tid, Och dagarna flöt på med många små stopp. När det vart kväll hjälptes vi alla åt med att få ordning på allt, innan mat och snack kom i gång.
En lite skön känsla av att klockan inte spelade någon roll och det var dagens ljusa timmar som styrde vart och vad vi gjorde och tog vägen rådde över det hela.
Men en slags plan fanns det ju, denna dag stod tre besök på listan att bocka av. när vi rullade i väg så var det inte i något stressat tempo, väglaget hade ändrats än en gång, som det gör vid det väder vi hade,
Nu skulle skidskor varit att föredra då stora delar av vägen var som en nyspolad isbana, där någon hade tappat ett och annat gruskorn
Men med radiona och vettig fart och avstånd var det inga bekymmer för gamla rävar som deltagarna på denna tur.
Så skrev jag väll att det var varierat.Ja annars gör jag det nu.
Ren asfalt,
Snöiga/isiga grusvägar
Som utan förvarning blev ändå snöigare
och bakom nästa krön eller krök, var smetiga grusvägar för att växla så konstant
Det första vi letade efter var ett "fenomen" som här hette Röjdenkorset
Bjarne körde ju först med sin mäktiga M6a, tycker denna bil var värt ett extra foto. inte det lättaste att ratta med inte dagsfärska hjul i detta underlag och han fick ta dom där extra svängarna in på småvägar när det rekades efter korset, och vända på de smala vägarna. Hm det kanske behövdes mer än bara vägen i bland
Nu visade det sej att rekningarna var lite onödiga, då det hade blivit lite bättre skyltat sedan de var där sist
Men de var ändå en del av turen och vi såg ju mycket roligt när vi vände framför någons hus
Snön ställde till det för vårt besök och det gick inte få några bra bilder eller var det något annat som !!!!!!!!!
Ja min bästa bild
Ja om detta kors och själva platsen finns det många historier och teorier.
Jag klipper in några jag googlat fram
Varmland.se
Korset i Röjden
Lilla byn Röjden är känt för två saker båda lika mystiska. Dels är det korset vid Mikkola, dels är det spökerierna vid Välgunaho. Korset vid Mikkola är knappt 2 m långt och nästan lika brett och består av två fördjupningar i kors. Runt korset växer gräs medan det i själva korset inte växer något alls och har heller aldrig gjort. Ingen vet vilka hemligheter som döljer sig i Mikkola och ingen vet vilka krafter som härjade på Välgunaho vintern 1901. Möbler rörde sig, glas, porslin for genom luften, sängar ställde sig på ände. Det slutade med att torpet utrymdes. Idag finns bara grundstenarna kvar.
wikipedia
Röjden är en by i Torsby kommun i norra Värmland.
Röjden ligger i Södra Finnskoga socken mellan Bjurberget och Falltorp, nära den norska gränsen. Den ligger öster om Fallsjön, vars areal delas mellan Sverige och Norge, och är högt belägen (450–470 meter över havet) i likhet med många andra finnskogsbyar. Byn grundades av svedjefinnar som kom till Finnskogen på1600- och 1700-talet. Gårdarna har finska namn, såsom Gossila,Mikkola, Dobba och Sanla.
Under sommarhalvåret kommer många turister för att titta på Korset i Röjden. Det är utgrävt i marken, ca en decimeter djupt och dryga metern långt, där all växtlighet har utplånats, medan det runt omkring är vanlig gräsväxt. Det finns uppgifter om att det grävdes före 1900-talet, platsen är skyddad med staket.
Röjden är även omtalat för spökerier, i synnerhet på gården Velgunaho. Enligt sägnen ska hemsökelsen här år 1900 ha varit så intensiv och outhärdlig att ägarna gav upp, flyttade och rev huset. Väggfasta bänkar av kluvna stockar och andra möbler flyttade på sig. Saltkar, kafferostpanna och porslin flög genom luften. En blind kvinna kände på sig när spökerierna skulle starta och sägs ha varnat med orden "nu kommer de små".
En text med skriften nedan har suttit på staketet runt det
KORSET I RÖJDEN
ÄR RISTAT I MARKEN FÖRE ÅR 1850. UPPHOVSMAN
OCH ÄNDAMÅL ELLER MOTIV ÄR OKÄNDA.
MARKVEGETATION OCH FALLANDE LÖV HAR EJ FÖRMÅTT
UTPLÅNA DET.
FÄDREN ANADE DUNKLA MAKTER I MULLEN.
Södra finnskoga södra HEMBYGDSFÖRENING inhängnade
korset år 1962.
En bild uppladdad från nätet
Googla gärna själv på det, då det finns en hel del historier och bilder på korset och saker runt det.
Nåja några spöken eller annat skumt såg vi då inte
Då alla var nöjda tågade vi vidare genom skogarna.
Nu var det ju Lördag och en stor dag för alla jägare så vägarna var allt annat än otrafikerade. vid flera tillfällen fick de snällt stanna och släppa förbi oss, I bland med ett flyktigt hejade, men oftast med ogillande blickar.
När de kom i flertal så var de lite kaxigare och skulle försöka möta oss utan att stanna, vilket resulterade i att deras fyrhjuls krafs blev stående i den mjuka dikeskanten. jag erbjöd mej att vinsch upp den som satt fast, men det var bara något blankt bling bling till grill där fram. och inget att koppla i, så kompisarna fick dra han bakåt och de kom upp.
Dessa grabbar var faktiskt några av de som inte blängde ogillande på oss och uppträdde som de ägde vägen, Kul att träffa sådan som omväxling
Som ni ser på spåren på vänster sida, var det inte mycket som skulle till innan de satt fast
Nåja trots dessa jägare så körde vi igenom härlig natur med vyer som lockade till foton
Nästa del mål var ett lite mer hemligt ställe.
Ja och här har min data hacker till dotter tagit bort allt jag gjort i natt, så del tre fortsätter men ni får detta så länge
OBS Jag fixar lite med foton, och fortsättningen klipper jag in här när den är klar igen
0 Comments
Recommended Comments
There are no comments to display.