Kul bygge

[Gäst clas1113]

Har en skrotad bv206  liggande utan motor/växellåda.

Tanken är att bygga ett fordon med endast framvagnen. Det saknas lite detaljer för att bygga den midjestyrd.

Jag har funderat på att sätta bromsskivor på utgående axlarna och bromsa ena sidan för att svänga.

Har någon testat denna metod?

[Gäst Portalpalme]

Skall det bli en modern vessla? Jag skulle nog satsa på ett par stora skivor som pallar trycket. Ingen snö på Gotland .

MVH Palme

[Gäst Andreas.E]

Åååå denna skall bli en jäkligt kul tråd att följa med på... 

Hur många gånger har man inte lekt med tanken själv..Men nu saknar jag både tid/material och plats!

[Gäst Dexxas]

Då är det väl dags att ni intervjuar Klas_B....

Har sett samma uppsättning med "återvunnet" material på hans bakgård......och till skillnad mot mig brukar han genomföra sina ideer....

[Gäst Klas_B]

Håller på att bygga en liknande bandvagn. Fast utan hytt. Man kommer att sitta på en avlång dyna och styra som på en snöskoter. Avråder å det bestämdaste att bygga bromsstyrning.... Varför? Jo, när man svänger (dvs bromsar ena bandet) så blir farkosten en-bandsdriven istället för två-bandsdriven. Kör man med vagnen i snö/lera eller i andra svåra omständigheter så kör man fast direkt när man vill svänga. Dessutom gör diffen att det andra bandet vill gå dubbelt så fort, vilket är en direkt nackdel. Har även en sk. Iller snövessla (B-100) och den fungerar inte i snö pga den har just bromsstyrning. Den är direkt värdelös i terräng om man drar last efter. Så var snäll och undvik fler sånna misstag...

 

 

 

Hur gör man då? Ser två alternativ:

 

 

 

1. Bygg eller hitta en utväxlad fördelningslåda, som växlar ned det ena bandet, eller ännu hellre växlar ned det ena och upp det andra för att få konstant genomsnittshastighet (slipper bromsa bort effekt vid sväng). En sån här låda finns på Studebaker Weasel M29C från 1940-talet. Den har planetväxlar som fixar detta. Det är en sådan låda jag bygger på. Pluss en Volvospis B230F och AW-71, bandaggregaten och band från BV-206, bladfjädrar mm från TGB-21 mm.

 

 

 

2. Bygga hydrostatdrift. Enklast är deplacementvariabla motorer, en för varje band, fast eller variabelt deplacement för pumpen. Det behövs även en mekanisk flödesdelare (roterande) mellan pumpen och motorerna. Kör man fast deplacement på pumpen så kan man använda automatlåda istället för att få lite olika hastigheter att välja på ...

 

 

 

Kul att höra att det är fler än jag och Dexxas som snöat in heltotalt på bandvagnar!!!

 

 

 

// Klas

 

Klas_B2010-01-25 23:59:48

[Gäst Conny]

Jag letar efter en gotlänning som ville köpa kardan och drivaxlar till salu i Jokkmokk..

Har tyvärr tappat bort all information om personen...

Kanske nån här som vet....

[Gäst OBELIX]

Det finns ett tredje alternativ Klas,

 

Och det kanske är det lättaste av dom alla. Skaffa en växellåda från en skrotad Volvo 343, den med remdrift. Ja jag är seriös nu. Den har separat variabel utväxling på varje utgående axel från diffen. Original jobbar den med med vikter som slungas ut av centrifugalkraften- en för varje drivande hjul. Sätt tvångsstyrning på den så du själv bestämmer hur mycket varje band ska driva så har du kopierat det system som Snow-Trac hade på sina VW- bubblamotorer. Jag är rätt säker på att det kommer hålla om du sätter slutväxeln efter rem-spektaklet på ett sådant fordon.

 

Då bestämmer du exakt hur mycket drift du ska ha på varje band, inte hur mycket du ska bromsa varje band när du vill svänga!

 

SKREV OBELIXEN

[Gäst clas1113]

Intressant tanke Obelix.

Det är ett sinnrikt system på remjohan som fått mycket kritik men rätt servat och med kontroll på slitdelar

så är det en toppen transmission.

Dock kommer Klas B och jag att använda samma typ av styrväxel från en M48.

Modifiering av befintlig låda pågår med medbringare för drivaxlar till 206.

Detta istället för trumpeter med däri lagrade drivaxlar.

 

Rapport kommer när vi kommit lite längre.

Mvh Clas

[Gäst OBELIX]

Ja, det är en underskattad transmission. Hur många är det som minns att Volvo körde både i skogen och på bana i tävlingssammanhang med den gamle 66:an.

 

BTW, Snow-Trac tillverkade en modul som sattes på VW:ns växellåda, med två variatorer stående rakt upp, och med en skiftgaffel så flyttade dom remmen antingen åt höger eller vänster och på så sätt skapades olika varvtal för banden. En mycket imponerande lösning.

 

Men finns det färdiga lösningar, så är det ju lättare att använda dom.

 

Sorry för O.T.

 

SKREV OBELIX

[Gäst clas1113]

OT vadå?

Rubriken  är ju "kul bygge"

[Gäst OBELIX]

Ja, det har du ju rätt i!!

[Gäst dieselharry]

Går det komma över en sådan från en m48 då?

Och vad kostar sådana på ett umgefär. ?

 

När snön börjar ge sig ner i backen, skulle jag vilja bygga ett sådant fordon som diskuteras här.

Anledningen är att med min 202 måste jag ha lastbil om jag ska förflytta den och köra på olika ställen.

Detta ser jag som mkt besvärligt, och vill ha en smidig grej "som förmodligen inte tar sig fram lika bra" men som jag skulle kunna slänga upp på en pickup, alt. släpkärra och hänga för efter bilen.

 

Jag ska bygga ett så billigt bygge som möjligt i så fall, och förmodligen har jag eller kan skaffa fram de flesta delarna smidigt.

Och roligt skulle vara att bygga en underdel, där band, drivhjul och boggiehjul sitter ihop i en ram.

Sen ställa på en liten bil kaross på denna, och bygga drivning, mm efter det, styrning och motoralternativ..

Det skulle se duktigt fränt ut om man kom farandes genom eländig terräng med typen micra, uno eller 340. =)

Plus att man har vindrutetorkare, värme, sterio.

 

en vän till mig har byggt en bandvagn, med bandbromsnings styrning, och det är väl ett någorlunda smidigt fordon att bygga om man har tid och plats (men jag har ingen plats så jag får i så fall hoppas på en fin sommar 2011)

http://asfaltseliten.com/  (Fredrics bandvagn)  som finns en bit ner på vänster sida.

http://www.youtube.com/user/Jonasson1986#p/a/u/2/d6L13sGDeNc en film som bevisar att naturen behöver fordon som kan som i detta fall, hjälpa igenväxta bäckar att få flöde igen.

 

jag har funderat lite snabbt på om jag skulle ta min 945 (tyvärr lite för lång då den är 5 meter och en bv202 är ca 3 meter (banden knappt 2.5 långa) det skulle kanske bli lite mycket överhäng, men det finns kortare fordon med bakhjulsdrift.  och bygga ner drivlinan mer och mer i kronologisk ordning, börja sänka växellådan lite lite, sen stödlagret, och sist bakaxeln, så man får in banden mellan axel´n och karossen, och då ha denna hemmabygda ram under, så man bara skruvar fast drivhjulen på bakaxeln, när man gjort fästen, mm.

Någon direkt nackdel att ha drivningen bak? banden blir väl spända under fordonet istället för över, men någon som har idé kanske på problem med detta ?

 

Är som sagt bara en tidsfördrivande tanke än, Men detta blir verklighet under det kommande året tror jag.

 

 

[Gäst OBELIX]

Ja, det finns en STOR nackdel att ha band-drivningen bak. Då drar bandet med sej skit in i drivhjulet och du får bandkrängning direkt! Det finns en orsak till att drivhjulet sitter fram och högt monterat.

 

SKREV OBELIX

[Gäst dieselharry]

Okej, då ska man inte bygga det då

 

Då är det väl att göra som jag förklarase först, men ha en fördelningslåda också, och sätta axel´n fram..

alt. om ni kollar på de länkarna jag la in, så har han motorn bak, och sitter på växellådan..

nackdelen jag ser med detta är att han sitter högre upp, och det blir besvärligare om man skulle bygga det med karossen... och så blir det trängre ?..

 

det blir att följa upp denna diskution tills alla bitar faller på plats för hur en optimal hemmabyggd bandvagn ska byggas...

 

Om man ska ha hydrostatdrift, och man sätter drivhjulen på hydrostaten (hydraulmotor eller?)

då får man ett fordon som går väldigt långsamt va´?

är dåligt införstådd med.... det mesta

 

God fortsättning

[Gäst ErikC304]

Vad gäller 945-karossen är den ju relativt rektangulär och bör vara hyfsat enkel att få ihop proportioner på om du kortar den. Kunde ju se ganska kul ut att korta näsan på den för att kunna behålla längden på passagerarutrymmet och korta in bagageutrymmet.

[Gäst pigge]

Vad det gäller hastighet på en hydrostatdriven så är det valet av motorer och pumpar som ger hastigheten.

Tex har vi sålt två sopmaskiner med hydrostatiskdrivning som gör ca 95 km/h med en totalvikt på 7,5 ton.

Dessa är byggda på ett Isuzu chassi och orginal växelåda är ersatt med pumpar och så sitter det en hydrualmotor på kardanen som går till en vanlig bakaxel.

[Gäst Dirty Hog]

Håller med Obelix om styrningen. Jag byggde en "snövessla" av en vw bagge på -70talet den var bromsstyrd som du tänkte från början, jag kan bara säga att den hade ytterst "intressanta" styregenskaper (läs livsfarlig)

[Gäst clas1113]

Av samma orsak har jag blivit varnad

Det är ju så att man är av naturen lat och vill inte lägga ner för mycket jobb om det går att lösa enkelt.

Men lösningen med en m-48 låda är nog förnuftig.

I mitt fall måste jag bredda bandaggregatet för att få plats med lådan och dess medbringare och drivaxlar.

Motorn som skall driva detta monster ser ut att bli en D-24 med Zf 4hp22- aut.

/Clas

[Gäst dieselharry]

Jasså går det få sådan förfärlig fart med hydrostatdrift..?

Om de två bästa alternativen till sånt här fordon är hydrostatdrift, eller en låda från m48, så är det nog för en utan kontakter (mig) smidigare att spåra in på det förstnämnda..

Någon som på ett enkelt sätt vill förklara hur man gör med hydrostatdrift, man behöver en motor som driver hydraulpump, som ska driva hydraulmotorerna, en vid varje drivhjul.

Ingen vanlig växellåda eller något sånt ?

Hur justerar man hastigheten lämpligast om man kommit så långt att man fått ihop det  ?

 

Man behöver en jätte pump till att driva motorerna antar jag, är det så att man kanske ska försöka ta bort växellådan i så fall, och bygga dit pumpen på sprängkåpan ist, så all motorns kraft är till pumpen bara ?

 

Spännande ämne, kanske blir roligare när jag förstår umgefär hur det fungerar

[Gäst clas1113]

Det går nog att hitta m-48 lådor lite här och var i landet  (samt i Norge).

Är  man inte kunnig i hydraulik samt saknar "kontakter" på beg så kan det bli dyrt.

Sen behöver man även en fördelningslåda alt vanlig låda  med i kombination med hydrostatdrift.

Hydrostatdriften kommer till sin rätt då man vill kunna smyga sig fram med variabel hastighet utan

växelsteg. Som tex skogsmaskiner /entrepenadmaskiner samt lantbruksmaskiner.

/Clas

[Gäst dieselharry]

ehh... okej 

Jag får hålla mig lite passiv och se hur det går för er som det ligger närmare i tiden att göra något bygge..

Bilder på allt som händer !!

Så får jag ruva på olika idéer om vad min kompetens kanske låter händerna skapa till sommaren.

Men är ju synd att inte göra någonting när jag har band och drivhjul liggande, några bilar och mycket vilja

 

 

[Gäst Schäfer]

Ja' date=' det finns en STOR nackdel att ha band-drivningen bak. Då drar bandet med sej skit in i drivhjulet och du får bandkrängning direkt! Det finns en orsak till att drivhjulet sitter fram och högt monterat.

 

SKREV OBELIX

[/quote']

 

På ett flertal pistmaskiner (om inte majoriteten av dom), bandtraktorer, tyngre bandvagnar m.m. sitter drivningen bak. Men sen är det väl lite skillnad med gummiband och stållarver.

Men, pistmaskiner då, varför har dom drivningen bak om det nu skulle vara så farligt?

[Gäst pigge]

Ja' date=' det finns en STOR nackdel att ha band-drivningen bak. Då drar bandet med sej skit in i drivhjulet och du får bandkrängning direkt! Det finns en orsak till att drivhjulet sitter fram och högt monterat.

 

SKREV OBELIX

[/quote']

 

På ett flertal pistmaskiner (om inte majoriteten av dom), bandtraktorer, tyngre bandvagnar m.m. sitter drivningen bak. Men sen är det väl lite skillnad med gummiband och stållarver.

Men, pistmaskiner då, varför har dom drivningen bak om det nu skulle vara så farligt?

Man får mindre slitage på banden med drivningen på bakre hjulen, då bandet spänns mot marken och slackas över löphjulen på ovansidan.

Det gör en väldig skillnad i slitage på en minigrävare med gummilarver om man larvar åt fel håll.

[Gäst OBELIX]

Det är sant, en pistmaskin har drivningen bak. Utan att vara proffessor i ämnet så kan jag bara gissa på att dom enbart går på snö, och om det drar med snö in i bandet som lägger sej mellan drivhjul och band så pressas det bort, stenar, rötter och grenar som kan finnas där vi åker tror jag kan ställa tilt med betydligt mer skada än snö.

 

Samma sak med dom flesta stridsvagnar- dom har också drivningen på bakhjulen, men där är bandet tillverkat i stål och väger flera ton- konstruerat för att klara artillerield, så där är det stenen som krossas istället.

SKREV OBELIX

[Gäst Klas_B]

Huruvida bandfordon har drivning fram eller bak beror på nog mest på om bärhjulen är fjädrade eller ej. Fjädrande bärhjul - drivning fram, ofjädrade bärhjul - drivning bak. Vanligtvis alltså. Undantag Studebaker Weasel M29C/M48 som har drivning bak och fjädrade bärhjul, dock sitter drivhjulet en bra bit över bärhjulen på den farkosten.

 

 

 

Den tekniska anledningen till att ha drivningen fram på fjädrade ekipage är att bandets spända sida då blir ovansidan, och drivkraften från den spända bandparten förs in i vändhjulet bak. Detta betyder att inte drivkraften stör fjädringsrörelserna hos bärhjulen i samma omfattning. Finns ett annat problem med slackparten av band och kedjetransmissioner, man får ofta otäcka pisksnärts- och vibrationsfenomen på den slaka sidan som ibland begränsar livslängden hos banden/kedjan. Alltså inte den dragna sidan som ju tar mest last...

 

 

 

// Klas, amatörbandvagnsforskareKlas_B2011-01-04 22:38:20