Gå till innehåll

Kul bygge


Gäst clas1113

Rekommendera Poster

Gäst Schäfer
Den tekniska anledningen till att ha drivningen fram på fjädrade ekipage är att bandets spända sida då blir ovansidan' date=' och drivkraften från den spända bandparten förs in i vändhjulet bak. Detta betyder att inte drivkraften stör fjädringsrörelserna hos bärhjulen i samma omfattning. Finns ett annat problem med slackparten av band och kedjetransmissioner, man får ofta otäcka pisksnärts- och vibrationsfenomen på den slaka sidan som ibland begränsar livslängden hos banden/kedjan.[/quote']

 

Den förklaringen köper jag!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Finns en aspekt till avseende valet av drivning fram eller bak men det gäller förmodligen bara militära vagnar. Tyngre pjäser typ stridsvagnar, bandkanonvagnar och liknande har ofta (men inte alltid) drivning bak medans pansarbandvagnar har drivning fram. Detta förmodligen eftersom utrymmet bak i en pbv är reserverat för skyttesoldaterna och transmission till bakre drivhjul skulle stjäla för mycket plats.

 

Jag har läst igenom hela tråden och funderat på det som skrivs om bromsad styrning. Jag uppfattar det som att den konstruktion som diskuteras förutsätts ha två lägen, antingen drivs bandet eller så bromsas det. I pbv 302 (denna underbara maskinPDT_Armataz_02_23.gif) finns det tre lägen, drivning, frikopplat och bromsat. Det styrs via två spakar, en för varje band, där det ändras från drivning via frikopplat till bromsat ju mer föraren drar spaken/spakarna mot sig. Med denna typ av styrning får man en tämligen behaglig resa, med ena bandet frikopplat får man en mjuuk sväng medans en bromsad sväng blir mer tvär, liksom humöret på skyttesoldaterna bak. Vid en frikopplad sväng styr också föraren svängradien med gaspådraget, ju mer han gasar desdå mer drivning och desdå snävare svängradie. Finns en liten nackdel som en van förare iofs lär sig bemästra och det är omvänd styrverkan. Om ett band är frikopplat och det andra driver och man motorbromsar kommer vangnen att svänga åt motsatt håll man styr, alltså åt den sida med det drivande bandet.

 

Jag har ingen aning om det är relevant i det här fallet, jag kan ingenting om plastbandvagnarna (sorry, kunde inte låta bliPDT_Armataz_02_03.gif) och vet inte om en sådan typ av transmission skulle gå att få till på ett sådant bygge.

 

Kjell
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Gäst dieselharry

Klas_B . Vad spelar det för roll åt vilket håll bandet blir spännt / slakt ?

Antingen blir det slakt över stödhjulen (drivning bak) och då blir det ett slakt bakd, som ev, konner lite i gungning när det når drivhjulet, och ska tvingas byta riktning..

Eller så blir bandet slakt under vagnen, och man kör över det istället, vilket jag tycker låter som det skulle skona bander något ? rätt eller fel ?

Men som på bv202, med en hastighet på umgefär 30 km/h, så snurrar inte bandet så snabbt, och då blir det väl inte nämnvärt kortare livslängd, om drivningen sitter bak, eller fram .. ?

 

Om man istället för som på en tex grävmaskin, har drivhjul i samma höjd som övriga delar till banden, skulle höja upp drivhjulet bak (så som det är på 202/206) fast bak, då slipper man väl en del av skiten som kommer med i drivhjulen från banden..

Men det har jag ju sett när jag kör med 202an, att bandet drar med sig skit in, mest när man svänger, men även annars...

Men bäst är väl som ni säger att ha drivningen fram, då man vill kunna ta sig över lite hinder, då drivhjulen sitter högt upp är detta möjligt, och ska man ist, ha likadant bak, så blir det nog en vinglig vagn att färdas i, då blir det ganska lite band som är i backen..

 

Som tex de länkarna jag la upp tidigare i diskutionen, hade min vän spännhjulen bak högt, och den va ordentligt vinglig... (gunghäst är milda omständigheter) PDT_Armataz_02_05.gif

 

202 och 206 är väl byggda som dom är av en anledning kanske... PDT_Armataz_02_11.gif
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 2 months later...
Gäst clas1113

IMG_9846.jpgJa vad skall jag sägaPDT_Armataz_02_15.gif

Många saker på gång samtidigt.

Som det ser ut nu så blir det inget innan hösten då jag har högsäsong nu framöver.

Bakvagnen har många frågat efter men den är dock inte komplett.

Det saknas drivaxlar samt övre löphjul.

Både jag och Klas B här på forumet har liknande byggplaner med en Studebaker låda.

Men får jag ett seriöst bud så säljer jag framdelen komplett med Weasel lådan.

Mvh Clas

 

 

clas11132011-03-18 21:30:54

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Gäst Klas_B

Det finns variabla radialkolvmotorer och variabla axialkolvmotorer. Beroende på vad man har för pump får man räkna lite på varvtal och moment så att motorerna står i rimlig proportion till önskad hastighet och tillförd effket/flöde.

 

 

 

Eller för enkelhetens skull, kan man köra två variabla pumpar (höger/vänster band, ofta reverserbara dessutom) och fast deplacement för motorerna. Då slipper man flödesdelare i systemet, samt mindre styrhydraulik vid motorerna som ofta sitter mer utsatt...

 

 

 

Det finns många lösningar på hydrostatdriften...

 

 

 

// Klas

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Gäst laukermarcus

Jepps, skulle möjligvis fungera med en radialkolvmotor med många cc som

fungerar hyfsat vid låga varvtal men sådana motor kostar mycket och är

svåra att hitta beggade. En axialkolvmotor har alldeles för lågt vridmoment för att

kunna utföra det här jobbet utan planetväxel eller liknande. Bygger man ett LS-system behöver man ingen roterande flödesdelare.

 

 

 

Jag ville bara klargöra att det inte är superlätt att bygga bra

fungerande hydrostatdrift i praktiken om man inte vill lägga ut massor

med pengar eller har kunskap.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Gäst Klas_B

Håller absolut med, hydrostatdrift är inget för bysmeden. Man måste veta vad man håller på med, samt att komponenterna är riktigt dyra om man bygger nytt. Lågbudgetvarianten kan vara att ta motor och drivpaketet från en skrotad pistmaskin. Baksidan av det är att det oftast finns en anledning till skrotningen....

 

 

 

// Klas

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 6 months later...
Du har inte funderat på att bygga något liknande som denna:? PDT_Armataz_02_02.gif

i34194841._szw530h275_.jpg

 

Själv letar jag en studebaker-styrväxel för tillfället... har en liggande om de finns intresse

 

 

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Postade en av dessa bilder tidigare i Terrängfordonsspaningstråden (långt ord), men tänkte den passar nog i denna tråd också, som inspiration:) Lägger ut en bild från andra sida också!

4586894821_be1e7a98a8_z.jpg

4586894033_0d7a2d064d_z.jpg

Den är byggd på en BV 206 framvagn, och drivs av en Mercedes Dieselmotor med automat, kopplad till en fördelnings låda för nedväxling, och en Ford Granada bakaxel med trummorna monterade direkt emot diffen, sedan via kedjeutväxlingar ner till drivhjulen. Styrningen sker via styrspakar kopplade till var sitt bromservo, och verkar mot bromstrummorna på diffen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Gäst jeep_tom

Kosma: The tracks if from a early Hägglund bv206, a prototype. I guess it is hard to find theese tracks on good condition. Maybe it is possible to convert to the newer skega tracks? You have to change the drive-sprockets, but dont know if you have to rebuild anythinge else? jeep_tom2011-10-23 11:10:31

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

Laddar...
×
×
  • Skapa nytt...