Gissa om jag spånat på en 8x8!
Framaxlarna på de fyraxliga hade enkla bladfjädrar precis som framaxlarna har på produktionsmodellerna. De sitter längre in på axeln för att det ska finnas plats för däcken att vrida sig vid styrning än vad parabelfjädrarna gör bak.
Vad gäller drivningen borde det inte vara omöjligt att ta en mellanaxel för kortning och sätta styrportaler på istället för de stela och koppla vidare en kardan till en framaxel framför.
är man igång och bygger en terräng-ätare bygger man säkert en massa annan special ändå, men ska man försöka sig på att göra en "original 8x8" så stöter man på problem med hur man får plats med axeln under motor och transmission.
När jag spånade på 8x8-spåret kom jag fram till att om jag byggde så skulle jag satsat på att tömma en framaxel på drivaxlar och allt i själva axelröret, tok-modifiera axelskalet så att det kunde röra sig väldigt mycket under växellådan. Upphängningen blev jag aldrig fiktigt klok på hur jag skulle göra, men drivningen skulle ske med en hydraulmotor på vardera hjulet.
Inte konstant 8x8 alltså utan en 8x6 med 8x8 inkopplingsbart vid behov. Min fundering skulle ha hamnat under en trettonbil med samma 105 cm axelavstånd mellan framaxlarna som mellan bakaxlarna och då skulle avståndet mellan de mittre bli 125cm, det vill säga tydliga axel-par men ruskigt kort och väl proportionerad.
När jag nu är och filar på modifieringsspåret har en annan tanke rullat runt bland ingenjörs-nervcellerna, nämligen original trettonbil med endera av boggiaxlarna styrande. Eftersom det är halva axelavståndet mellan boggiaxlarna jämfört med fram- och mittenaxeln så behöver inte styrningen mer än halva utslaget och så kunde man ju tänka sig att begränsa utslaget lite till så styrningen ändå funkar på original parabelfjäderpaket, det lär ju ändå hjälpa till att göra bilen smidigare.