Generell tråd för bandfordon; hemmabyggen, inspiration + råd & tips!

[Vinkon]

Ja, som titeln anger.
 
Ska skicka hit lite inlägg för att samla så mycket som möjligt å ett ställe.
 
 
Sett en kul hemmabyggd skapelse med band?
Lägg upp den här
 


Lite inspirations-läsning:
 
http://www.atltf.com/t2335-all-terrain-tractor-muskrat
 
http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?p=260473
 
http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?t=6440&postdays=0&postorder=asc&start=0
 
http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?t=6334&postdays=0&postorder=asc&start=0
 
Det här verkar var nån allmän byggtråd:
http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?t=4432&postdays=0&postorder=asc&start=0
 
Om inte annat så blir iaf jag inspirerad att bygga på mitt när man läser om/tittar på andras byggen. 
 
*****
 
En sida som sammanfattar väldigt många olika sätt att bygga styrning till bandfordon med 2 band:
 
http://www.gizmology.net/tracked.htm

************ Sammanslaget inlägg med följande nedan, vilket Klas_B refererar till i nästa inlägg:

Lite inspiration till oss som funderar eller rent av faktiskt bygger eget:
 
http://www.hudlowaxle.com/tag/custom-fabrication/

Edited December 12, 2014 by Vinkon

[Klas_B]

Jo, rambygget och en del annat inspirerar, den har ju trots allt band.... Meeen, jag blir lite trött att se att ytterligare ett bygge med bromsstyrning, trots V8 med dubbelturbo, Dana 80 bakaxel mm....

 

Konceptet funkar inte bra i svårare terräng och djup/lös snö, det har provats och bevisats om och om igen. Been there, done that... Repeterar varför: När man vill styra och bromsar inre bandet så tappar man all drivkraft på det bandet. Maskinen blir vid styrning enbandsdriven, varvid det yttre bandet vill öka hastighetern pga differentialen i bakaxelklumpen. Då gräver det yttre bandet ned sig i underlaget. Och det går bara fortare om man har en överladdad Vinkelåtta att skotta med... Därför bör man ha en nedväxling (inte bromsning) av det styrande bandet så att drivkkraften fördelas på båda banden vis styrning. Säger bara Studebaker Weasel M29C från 1940-talet....

 

En annan sak som konceptuellt är galet är att man driver banden på bakre vändrullen. Detta gör att den spända sidan av bandet är undersidan, där dom fjädrande bärhjulen jobbar. Detta gör att man vid gaspådrag får slack på ovansidan av bandet, och ökad bandspänning mot underlaget som även kommer att vilja komprimera fjädringen hos bärhjulen. Är även ganska övertygad att risken för bandkrängning ökar när andra fasta föremål påverkar bandens med yttre laster på den spända sidan. Därför bör det drivande hjulet sitta fram på lättare banddrivna fordon med fjädrade bärhjul. Detta är synnerligen beprövat av kända bandfordonsutvecklare (Hägglunds, Bolinder-Munktell etc). Kolla även på lättare ryska bandfordon, alla har drivning på främre vändhjulen.

 

MVH Klas

[Vinkon]

Jag håller med, det är sällan man ser någon som tar det till "nästa nivå".

Konstigt nog är berömda amerikanska "ripsaw" bromsstyrda, och driver baktill

 

En liten hemmabyggd Lasse Larsson-styrning (snowtrac) hade varit kul att se på ett mindre fordon nån gång...

 

Men jag tycker att det är roligt att se att folk inte är så pass förslöade att de fortfarande bygger själva.

Nu när folk har fejsbok och mp3 rätt in i hövvet 24 timmar om dygnet... (gubb-gnäll? )

 

Framför allt folk med begränsade resurser fascinerar mig, eftersom de måste tänka utanför ramarna.

Förr eller senare så kommer de på något som man kan spinna vidare på.

 

Tex. var det en kille i hembygden som byggde en dubbel differential-styrning med två bakaxlar.

Inte optimalt, men det löste problemet.

[Vinkon]

En gedigen pendelarm under uppbyggnad:

 

http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?p=276290

[Vinkon]

http://strannik-v.ru/topic365-345.html

[Vinkon]

http://www.silvafennica.fi/article/1017

 

Ett skojigt projekt med många bilder:

http://www.forumsforums.com/3_9/showthread.php?t=67339&page=10

 

Ramlade över denna sida idag:

http://www.esska.se/esska_se_s/Transporthjul-staalplaatfaelg-massivgummi-rullager-952920000522-22800.html

Mycket troligt att jag kommer att köpa hjul härifrån till diverse hemmabyggen i framtiden.

[Duke775]

I think it's the rear part from this project.

http://www.offroad-forum.de/viewtopic.php?p=984232&sid=44eb93eabc1ba276c97e88e304d8aee6

 

the username is the same...

 

regards 

[Vinkon]

Yep, same guy but it looks to me it's two different projects.

[Vinkon]

En mycket läsvärd sajt för oss bandfordonsnördar:

http://gizmology.net/tracked.htm

[Vinkon]

En ombyggd maskin som ser ut att vara snabbare och mer futuristisk än vad den kanske egentligen är:

http://www.autoreview.ru/new_site/year2002/n03/irbis/1.htm

[Vinkon]

http://oldtimer-ru.livejournal.com/14435.html

 

Helt klart en av de roligare bilder jag sett på ett tag.

Men lika fullt blev jag smått sugen att bygga en själv...

 

***********'

 

En ryss som bygger en liten banddriven gårdstraktor med flera olika bandkonstruktioner:

http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?t=2696&postdays=0&postorder=asc&start=105

Bland annat testar han till viss del samma konstruktion som på ripsaw-vagnarna.

Och utifrån hans bilder kan jag tycka att jag har fått lite vatten på kvarnen vad gäller min uppfattning om att det är en dålig konstruktion.

[Vinkon]

Flera olika bra bandkonstruktioner för tex. halvbandare:

http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?t=6952&postdays=0&postorder=asc&start=0

http://lunohodov.net/forum/viewtopic.php?t=6871

 

[Vinkon]

En sån här tråd kan man ju inte ha utan att ens nämna A.Holms fina bandvagnsbygge:

http://www.forumsforums.com/3_9/showthread.php?t=21742

 

Återfinns bla. på maskinisten och sävarturbo.

http://forum.savarturbo.se/viewtopic.php?f=21&t=24463

http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=21625

Tyvärr har många gamla byggbilder "dött", men sånt har man ju i inspirations-arkivet

 

 

***********

 

 

Fouga VP-90 (prototyp)

http://chars-francais.net/new/index.php?option=com_content&task=view&id=858&Itemid=36

 

Inget hemmabygge men snitsig fjädring. Ser ut som att flera stora "gummisnoddar" står för fjädringen.

Eller så är det bara nån rem som tillåter en viss mån av flex.

[Vinkon]

@Klas_B:

Inte för att jävlas men jag råkade hitta ett undantag till bandvagn som har drivhjulen baktill

 

Candair Dynatrac:

 

Den främre placering kan man ju ha lite översyn för, men den bakre vette tusan...

(ser ut som att främre vagnen kan köra runt utan bakvagnen också)

De gånger jag kan tänka mig att det är fördel att ha drivhjulen baktill och därmed spänd undersida, är möjligen i snö eller annan riktigt mjukt underlag. Men hur ofta kör man runt enbart i det?

 

Utöver det så blev tydligen Dynatracen ingen hit och fick ett dåligt rykte över sig. Hann dock med att skickas till Vietnam.

Utvecklades och producerades samtidigt som bv 202, om inte lite före, innan man helt lade ner fortsatt produktion innan man ens nådde 100 ex.

Någon som vet varför den floppade?

Hade de satsat mer på den kanske kanadickerna skulle ha alla Hägglunds "bv206-marknadsandelar" idag?

 

Mer bilder:

http://corvaircenter.com/phorum/read.php?1,735952,736932

http://www.casr.ca/bg-army-mosv-origins-dynatrac.htm

http://corvaircenter.com/phorum/read.php?1,231849,231928

[Klas_B]

Intressant! Vinkon >> Undantag bekräftar regeln... Jag undrar åxå varför den inte blev nån hit?

[Klas_B]

Hittade denna http://www.amphibiousvehicle.net/amphi/Ca_Cg.html

[Vinkon]

A less obvious change between the RAT and CL-91 was that, in the latter, the engine was moved forward in the front cab freeing space for  troops. Compared with the RAT,  the Dynatrac's drive sprocket positions were also reversed. This placed  the sprocket close to the articulated joint allowing both quick disconnect and an optional third powered cab – in place of an unpowered trailer.

Intressant

 

En annan intressant men intetsägande fakta:

Speed: Over snow: 50 km/h, in water: 3 km/h.

 

 

http://www.casr.ca/bg-army-mosv-origins-dynatrac.htm

 

 

 

[Wingflyer]

Min kunskap, om jag nu har någon, är mest TGB30/40 och liknande, men är mer och mer intresserad av bandfordon.

 

Har en fråga med anledning av inläggen ovan om drivning fram eller bak.

 

Vet egentligen bandet under vagnen om drivningen är fram eller bak? Med drivning bak är det givetvis de bakre hjulen som drar fram vagnen över bandet genom att sträcka bandet ner till bakersta bärhjulet.

 

Men blir det inte samma sak med drivning fram? Enda skillnaden är väl att främre hjulet drar bandet över de bakre hjulet och på samma sätt sträcker bandet ned till till bärhjulet längst bak och därmed drar fram vagnen? I praktiken tycks det vara att bandslacket antingen är på bandets översida mellan drivhjul och spännhjul (drivning bak) eller mellan drivhjul och främre bärhjulet (drivning fram). Bandets undersida är väl lika spänd i båda fallen?

 

Det är ju samma vagn som ska dras fram över samma band genom att bandet "snurras" över bakre driv- eller spännhjulet.

 

Har säkert missat något i resonemanget så bara roligt om någon vill hjälpa mig förstå...

[Vinkon]

Det har att göra med hur pass bra bandspänning man kan/vill ha i aggregatet.

Vill man köra i terränglådan vill man också ha fjädring = slack.

 

Kör man på en helt plan yta spelar det ingen roll eftersom fjädringen ändrar inget just.

Men kör man i mjuk terräng och har drivning bak så motarbetas fjädringen, bandet blir mindre följsammare och fjädringen hårdare = sämre terrängegenskaper.

Är drivningen fram har man istället slacket där fjädringen arbetar.

 

(Detta kan kanske till viss del relateras till "missen" av bv206 band.agg.utformning. På originalet så är det bara en stödrulle och det händer att spännhjulet trycks nedåt (ej tänkt så) vilket ger en ojämn marktrycksfördelning. Jämför detta med nyare bandvagnar tex. bvs10, där de antingen har flyttat stödrullet långt bak eller monterat en till på den längre skidbalken)

 

Men kör man i snö vill man mer köra på "spända remmar" typ. Ingen slump att våra över-snö stridsfordon 90 kan öka sin bandspänning

På stridsvagnarna (ej över-snö) är det nog lite mer skitsamma tror jag då den har stödrullar likt weaseln och behöver inte ha lika hög bandspänning, tror jag.

 

 

Detta är min uppfattining och personliga slutsats, jag är mer än villig att ändra den om jag har fel

[Wingflyer]

Ja, så tänkte jag också till att börja med. Men efter lite mer funderande kom jag fram till att den enda egentliga skillnaden måste vara om bandslacket fördelas mellan drivhjulet bak och framåt över spännhjulet ned till främsta bärhjulet vid bakhjulsdrift, eller bara mellan drivhjulet fram och ned till främre bärhjulet vid framhjulsdrift.

 

Jag tänker så här, att det krävs en viss kraft för att rulla vagnen framåt. Den kraften är en dragkraft som uppstår mellan bärhjulet längst bak och bakre spänn- eller drivhjulet (beroende på fram-eller bakhjulsdrift).

 

I fallet bakhjulsdrift är det bakre (driv)hjulet som drar i bandet, i fallet framhjulsdrift är det främre hjulet som drar samma band med samma kraft runt det bakre hjulet, alltså samma dragkraft i bandsegmentet mellan sista bärhjulet och spänn- eller draghjulet oavsett om dragkraften kommer från främre eller bakre hjulet.Vagnen skjuts ju inte framåt utan dras genom att bandet dras runt bakre (driv- eller) spännhjulet.

 

Jag kan i så fall bara se en fördel med drivning fram, nämligen att eventuell friktion i bandets väg runt främre (då) spännhjulet skulle öka bandspänningen under bärhjulen något lite.

 

Som sagt, bara en amatörs tankar...

[Vinkon]

När det hela ställs på sin spets blir det förstås allt svårare att motivera...

 

Jag googlade lite i ämnet för att ev. hitta något definitivt.

Ämnet är väl omdiskuterat och det brukat bottna i konstruktions-kompromisser för det mesta...

 

Några obekräftade ord jag fann var att:

samband mellan drivhjulets placering och bandspänning är svårt att avgöra eftersom bandaggregatens utformning med sträckning i övrigt kan vara minst lika avgörande, en dold faktor alltså.

det ska visst vara teoretiskt lättare att få bandkrängning med drivhjulet fram.

nån menar på att det går åt mindre kraft med hjulet fram.

I användarmanualerna för bandmaskiner brukar det ibland stå att bandslitaget (egentligen kedjan, eller lederna på bandet eller kedjan) endast blir en bråkdel om man larvar med drivningen bak.

Om du har drivningen bak och bandet överför momentet/ effekten(?) jämt mot marken hela sträckan bandet ligger an mot marken blir momentet i kedjan ca 100% vid plattan närmast drivningen, 50% på mitten av sträckan (sträckan mot marken) och 0% där bandet "viks" och går runt vid ledarhjulen.

Om man larvar med drivhjulen fram så kommer momentet att vara 100% på hela den övre sidan av bandet, runt ledarhjulen (där kedjan dessutom viks) för att sedan minska.
Slitaget blir nog stort därför 100% av kraften överförs av kedjan då den samtidigt "viks" runt ledarhjulen om man larvar med larvmotorerna fram.

Om man kör ned för en brant nedförsbacke så skall man dock ha larvmotorerna fram i färdriktningen, det är lätt att få till med maskiner som har runtomsvängande överdel, typ grävare.

Så har jag förstått i alla fall, kanske funkar annorlunda på maskiner som har stor fjädring, kanske finns en risk att fjädringen trycks ihop av den extra bandspänningen som erhålls om motorerna är bak då? Det borde väl inte bli någon större skillnad egentligen, eller?

http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?p=794974&sid=57e913aadee18d0f3c4684eac29d84e9#p794974

 

Sen var lite om huruvida skit/bråte följer med lättare in i drivhjulet om det sitter baktill eller inte.

 

Annars tyckte jag att det var en någorlunda konsensus att det var mer om bandslacket samlades under eller över drivhjulet kontra fram/bak som var avgörande och kanske inte spänningen under bärhjulen i första hand.

 

***************

 

Meen eftersom jag är lite halv tjurskallig så vidhåller jag vid att fram är att föredra.

Kanske inte nödvändigtvis vid körning rakt fram genom leklådan utan kanske mer vid styrning i densamma.

Detta då det troligen är initialt ett större motstånd att dra bandet mot underlaget efter stillastående.

Detta kombinerat med min erfarenhet från 90-vagnarna där slacket var enormt om man glömde den extra bandspänningen och så gjorde fel vid centrumsväng och bandkrängning inte var omöjligt. Även med den extra så var det en del slack att "hämta hem".

Även när man svänger under färd blir det en del slack och jag kan inte tänka mig annat än att det blir särskilt avgörande på mjuk mark.

Och då vill jag nog hellre ha det slacket under bärhjulen.

 

Möjligen missvisande antaganden utifrån ett fordon som väger strax under 30 ton kanske.

 

 

Antaganden, teorier men ingen definitiv sanning från min sida dock.

Det är mycket man inte förstår fullt ut 

 

 

*TILLÄGG*

Ett ytterst läsvärt dokument: (djupläsning framöver )

Lärobok i Militärteknik, vol. 5: Farkostteknik

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:374228/FULLTEXT01.pdf

Egentligen skulle jag vilja citera hela alltet men mer relevant i det här sammanhanget är sidan 108 och framåt, "3.3.3 Bandaggregat/hjul".

(innehåller även bla beskrivningar av bandfordonsstyrning och mycket annan sjukt nyttig information )

 

Om drivhjul ska vara fram eller bak nämns endast:

 

Ett annat sätt att kompensera för slack på bandet och dess påverkan på

bandtrycket är montering av drivhjul baktill i bandaggregatet istället för framtill

eftersom slack i banden då ackumuleras upptill istället för nedtill.

 

I bandaggregatet bör det också finnas en självrensande funktion för snö, is

och jord som samlas i bandaggregatet med risk för bandkrängning som följd.

Detta kan göras med t.ex. en så kallad isrivare monterad eller genom speciell

utformning av spännhjul så att en självrensande funktion uppstår. Ökad snö-

densitet ökar risken för packning i bandaggregat och därmed risken för bandkrängning.

En fördel med drivhjul fram är att bandet rensas på is, snö och lera

på väg fram vilket minskar risken för att bandkrängning uppstår.

Varken bu eller bä på det stora hela typ.

(Då inget av alternativen anses mer fördelaktig än det andra vad gäller slacket.

Annars ses en viss fördel för placering fram vad gäller främmande föremål i aggregatet)

 

Detta är därmed den enda (riktiga) officiella källan jag har att gå på.

Edited December 13, 2014 by Vinkon

[Vinkon]

Finns länkad till sen tidigare på forumet men detta är nog en lämpligare tråd:

Bandtraktor (hemmabygge av en del av Hägglunds bandvagn)

http://www.brinkstorp.se/27215764
 
Tidiga för-serie bandagg. om inte ögonen bedrar mig.
 
*************
 
Muskeg CB Cruiser 2011 Montage

Véhicule tout terrain sur chenille fabriqué de toutes pièces par Claude Bélanger. Moteur Toyota 1200cc avec transmission 100% hydrolique.[/size]

Sen skriver uppladdaren en del om den, men det är inget språk jag kan.
 
Min egen kommentar i samma video som svar till en annan:

Perhaps you already has figured this out, but anyway: I think the two differentials are driven by a hydraulic motor each, which he uses to steer while travelling forward. When he makes a neutral turn for i.e. left, only the hydraulic motor on the right side is used and meanwhile the input shaft for the left diff is locked by a brake and thus the actual differential mechanism turns the other way in the left diff. I think... 

 

Är jag lite nyfiken på hur han fick dit kuggarna/klackarna på sista hjulet.

Skruvade han bara dit dem och kör med slang på det hjulet eller behöver man göra något mer?

 

Lurigt bygge...

 

 

************

 

En förenklad variant av dubbel differentialstyrning / hydrostatiskt överlagrad styrning

Edited December 14, 2014 by Vinkon

[Vinkon]

De två följande klippen kommer från en av hemsidorna som det länkas till i första inlägget.

 

 

Trippel differentialstyrning, konstruerad med differentialer istället för planetväxlar.

https://www.youtube.com/watch?v=79ncOYcIUQw

 

 

Dubbel differentialstyrning / hydrostatiskt överlagrad styrning, konstruerad med differentialer istället för planetväxlar.

[Vinkon]

Sen två av mina egna klipp som illustrerar cletrac-styrningen / öppen kontrollerad differential (som finns i bla. weasel m/29).

(hoppas inte detta uppfattas pretentiöst  )

Jag gjorde dem för att själv fatta i detalj hur det fungerade och förhoppningsvis hjälper det andra att få "huvudet runt det" också.

 

Ingen bromsning / styrning:

 

Bromsning / styrning:

 

(i framtiden är tanken att göra ett enda klipp med den nyare modellen/klippet där bägge förehavanden visas och mer tid läggs på de vitala delarna)

[Vinkon]

1954 En prototyp som fick det kryptiska benämningen â€Negercykelnâ€. Den

hoppades man skulle köpas av det svenska försvaret som behövde en

bandmaskin som kunde ta sig fram i djup snö.

http://xn--sa-eka.se/artal/1950-1960/

 

nr 1:

http://home.swipnet.se/Halvbandet/Skogsbrukets%20mekanisering/osa/negercykel1.htm

 

nr 4, april1957:

http://home.swipnet.se/Halvbandet/Skogsbrukets%20mekanisering/osa/negercykel1.htm

 

nr 6:

http://home.swipnet.se/Halvbandet/Skogsbrukets%20mekanisering/osa/negercykel1.htm

(obs, smala grålle-framhjul)

 

ÖSA förlorade alltså senare upphandlingen mot Volvo BM.

Flera erfarenheter från fältstudier gjordes dock tack vare ÖSA.

Källa, boken; "ÖSA - en smedjas förvandling".

 

 

Något som hade varit riktigt intressant hade varit hur de 29 övriga företagens förslag såg ut...

– Bakgrunden var att armén skulle ha en ny bandvagn. Ett 30-tal företag hade sina olika lösningar och ÖSA låg bra till med sin bandvagn med namnet "negercykeln", säger Janne Brinka.

http://www.helahalsingland.se/halsingland/ovanaker/osa-nostalgi-igen