Gå till innehåll

Bilelektriskt


Wingflyer

Rekommendera Poster

Jag irriterar mig på att livslängden batterier (speciellt reservbatterier) enligt min erfarenhet blir allt kortare. Ett batteri kan ge upp efter något år speciellt om det blir rejält urladdat. Förr (40år sedan) hände det väl aldrig att batterier gav upp? De blev sämre och sämre (förmodligen sulfaterade) men sällan helt oanvändbara.

Jag blev tvungen att dissikera ett startbatteri för att se hur det såg ut innuti. Och hittade detta:

post-9023-0-34583900-1436726010_thumb.jpg

Blyplattorna är relativt intakta medan det endast återstår fragment av de andra plattorna. Ingen laddare i världen kan rädda ett sådant batteri.

Det verkar som om djupurladdning får materialet att upplösas. Ett startbatteri i en bil har ju lätt en livsländ på 10år medan detta Tuodor (Statoil) batteri från min camping VW-buss som bara används några veckor på sommaren bara är två år

 

  • Like 3
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

För att få högre ström är plattorna designade i ett rutnät av bly där det sitter blypasta i hålen vilket skapar en hel platta. Då ett sådant batteri laddas ur djupt (50% är rekommenderad maxurladdning för våta blybatterier) faller partiklar ut pastan loss, och sker en riktigt djup urladdning kan det räcka med EN urladdning för att döda batteriet. Det finns dock batterier som inte är designade på detta vis, men då uppnås inte heller samma startström, ty ytan mellan bly och syra är mindre. AGM är ett exempel på en batterityp som inte har detta problem(inte i den utsträckningen iaf), de tål att laddas ur helt många gånger (100-1000?), dock finns risken fortfarande för korrosion (både grid corosion och sulfatering). Sulfatering går ibland att reversera genom att under lång tid(månader) utsätta batteriet för korta pulser av hög urladdningsström (typ 1 ns varje ms), det måste vara pulsat för att undvika att batteriet hettas upp.

 

Det finns dock problem även med AGM, de är känsligare för att överladdas, så kör inte batteriladdare av modell endast-tansformator-med-kontakter. Använd CTEK eller liknande som dessutom faktiskt har läge för att ladda AGM.

  • Like 3
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

...

Red.

Haha, vi svarade tydligen samtidigt JWD.

 

Men 10A i 24V ger dubbelt så mycket värme som 10A i 12V. Ohms lag...

 

I en apparat (ett element ex vis för att ta nåt rent ohm'skt motstånd) som tar den större delen av "spänningsfallet"- ja. Men för ex vis en ledare /brytare med ett relativt sett liten andel av spänningsfallet/effektförlusten i kretsen är 10A 10A....

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

I en apparat (ett element ex vis för att ta nåt rent ohm'skt motstånd) som tar den större delen av "spänningsfallet"- ja. Men för ex vis en ledare /brytare med ett relativt sett liten andel av spänningsfallet/effektförlusten i kretsen är 10A 10A....

 

Ja 10A är 10A oavsett var i kretsen mellan + och - vi mäter. Om vi då multiplicerar med spänningen får vi effekten. Vid 12V blir effekten i kretsen 120W och vid 24V blir den 240W. (Effektlagen P=U x I) Effekten fördelas sedan mellan lasten och resten av kretsen, kablage, strömställare, säkring, etc. Samtliga dessa har en inre resistans (motstånd) och orsakar därmed större eller mindre effektförlust.

 

I ett likspänningssystem utan induktiva och/eller kapacitiva laster är det lätt att räkna, och effekten fördelar sig proportionerligt med respektive komponents resistans och spänningsfall i kretsen.

 

I exemplet antas strömmen vara densamma och spänningen variabel. I praktiken är det ju tvärt om, antingen har man ett 12V system eller 24V. Lastens effekt är oftast bestämd av behovet, t ex en 100W lampa. Strömmen blir då en funktion av spänning och effekt och halveras när man går från 12V till 24V. Detta kan man då dra fördel av genom halverad förlust i kabeln = mera ljus i lampan, eller halverad kabelarea = billigare kabel.

 

Gör man tvärt om och går från 24V till 12V i befintligt kablage, blir alltså förlusten i kablaget dubbelt så hög och får betydelse i kablar som matar förbrukare med hög effekt, t ex strålkastarna. De kablarna bör man därför byta till dubbla arean. Samma med pluskabeln från generatorn och från startmotorn till elcentralen, osv.

 

Kablage till bakljus, tankmätaren, oljetryckslampan, mm är elektriskt rejält överdimensionerade och kan behållas.

 

Bara min åsikt naturligtvis...

  • Like 6
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 2 months later...

Vad tror ni om följande klipp?

(han byggde en ännu mindre senare)

 

Något att ha eller har den uppenbara brister?

 

"Kabla igång" något annat fordon var tydligen obra och sen tappar ju kondensatorer "laddningen" över tid, finns det något mer?

Redigerad av Vinkon
  • Like 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Svaret blev uppenbart när han hade helljuset på med motorn stilla. "Batteriet" kommer att vara tomt på några minuter...

 

Liten varning också, elektrolytkondensatorer har väldigt liten impedans (inre motstånd) och kan leverera oerhörda strömmar om de kortsluts!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 4 weeks later...

Tack för svar :)

 

Tyckte att det var ett lite kul/annorlunda koncept.

 

Men om vi vänder på det istället; vad kan fördelen vara?

En klar fördel är om du gör sådant som jag gjort en gång i tiden. Man hör ofta ungdomarna åka runt på kvällar och nätter, och ett dovt dunk dunk dunk hörs från musiken........

Vill man spela hög och mycket musik med feta förstärkare så är "kondingar" ett måste då dom levererar ström så mycket fortare än ett batteri, och du bibehåller bra effekt även vid kraftig/snabb strömförbrukning vid musik spelande :) Mina stereoprylar från förr ligger numera nerpackade i sina originalkartonger.

Men jag har funderat många gånger på att packa upp allt jag har på "lagret" och visa en gång för alla vem som "bestämmer i byn" men jag har lyckats avstå :) 

  • Like 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 2 months later...

Jag har nyligen känt ett starkt ha-begär för denna tingest:

430461_BB_00_FB.EPS_1000.jpg

http://www.conrad.se/Crimpt%e5ngsats,-6-delars.-TOOLCRAFT-430461-Isolerade-kabelskor-p%e5-0,5-6,0%a0mm%b2-%28AWG-22-10%29%2fslutna,-oisolerade-kabelskor-p%e5-1,5-.htm?websale8=conrad-swe&pi=430461&ci=SHOP_AREA_17604_1517020

 

...främst för att jag upplever att jag saknar två tänger allt mer, krimpning av oisolerade kabelskor och den där sorten där man "viker in" höljet in i kabelskon.

Så med denna får jag tre av de tänger jag behöver iaf i ett paket + viss chans att jag ev. kommer använda övriga käftar i framtiden.

 

Vad tror ni?

Kass produkt, kvalitét?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan är väl den stora frågan om vi amatörer behöver proffsprylar eller om det fungerar med enklare kvalisort på dom grejor man bara använder sporadiskt...... :unsure: 
Jag har verktyg o maskiner av varierande kvalitet,sådant jag av erfarenhet vet att jag ständigt återkommer till satsar jag en slant på,annat blir enklare lösningar.
Jobbar en hel del med elpryttlar,där har jag bla.en Pressmaster presstång med lösa backsatser,ett antal multimtetrar av B-tema fabrikat och några Fluke då det inte duger med gissningar.. -_- 
Har genom en av mina uppdragsgivare möjlighet att jämföra mina instrument mot kalibrerade proffsprylar och vanligtvis är det inte så stora mätfel man hittar.
Allting är relativt...... :rolleyes: 

Mvh/Dexx  B)

  • Like 3
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Såklart vi inte behöver proffsprylar!

 

Lika lite som man t ex behöver el-eller hydraulwinchar. När jag gjorde lumpen övade vi att dra fordon som fastnat eller vält med Autotraktor. Tog lite tid men var rätt enkelt och inte speciellt tungt, en man drar lätt upp en 903 som står på axlarna i leran.

 

Enda gången man egentligen behöver mäta med lite precision är när man justerar generatorns laddningsspänning, all annan felsökning fixar man på våra bilar med en glödlampa och två sladdar om det kniper.

 

Men den som dör med flest prylar vinner ju! Fränhets-koefficienten får inte förringas!  :lol: :lol:

  • Like 4
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sanna ord, behov o vill

 

MEN 

Just presstänger, så har proffsen kalibrerade tänger med spärr som inte släpper förrän man klämt ihop. O viss kan man klämma med en sån där smal plåttång som medföljer alla kabelskosatser, MEN ibland blir det för dålig kontakt och ett framtida felställe på glapp ( i kombo med en billig mjuk kabelsko som fjädrar upp)..

 

Sen om det är värt det är en filosofisk grej..

  • Like 1
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Helt rätt JDW!

 

Jag gjorde en haveriutredning för ett antal år sedan där två killar fått permanenta skador, den ena krossade höger handled och den andra skadade nerver i ryggraden. Den sannolika orsaken var en klämskarv på kabeln till bränslepumpen. En blå skarvhylsa hade använts för att skarva en 1,5 mm2 kabel med en 16 AWG (1,3 mm2). Fel hylsa hade använts, skulle ha varit en röd eller en blå step-down med rött band, men det stora felet var att hylsan var klämd med fel ("billig") tång så att 16 AWG kabeln hade åkt ur hylsan och pumpen stannat.

 

Vi provade att klämma en likadan hylsa och kabel med det blåmärkta läget på en sådan tång Biltema säljer i en sats med några kabelskor, sådan som man också kan klippa små skruvar med. Samma resultat, kabeln gick enkelt att dra ut. Blå hylsa är avsedd för 1,5 - 2,5 mm2 kabel och tången gjorde inte ens en riktig förbindning på 1,5 mm2 kabel.

 

Vi har några "proffstänger"på jobbet, AMP och Abiko som kostar 800-1.200kr. Har också kalibreringstolkar med stopp- och gå tappar som man ska kolla tången med innan användning. Det bär mig emot lite att säga det, men vi testade en liknande tång som de som kostar 1.000kr, med en från Biltema för under 200kr och den var helt ok med tolkarna. Den klämde också blå hylsa med 16 AWG kabel utan anmärkning.

 

Slutsats, det finns billiga grejer som duger lika bra som proffsprylarna, om man vet var man ska leta. :)

  • Like 3
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Här är en bild på skarvhylsan och kablarna från haverirapporten. Den talar egentligen för sig själv. Den svarta kabeln gick att dra ur hylsan med fingrarna, den vita hade åkt ut i samband med haveriet. Lägg märke till att kardelerna inte är deformerade av hylsan som de hade varit med rätt verktyg. Tången ifråga är väldigt bra att klippa småskruv med, men fullständigt värdelös till att klämma kabelskor...

 

Kabelskarv a.jpg

  • Like 2
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Här är en bild på skarvhylsan och kablarna från haverirapporten. Den talar egentligen för sig själv. Den svarta kabeln gick att dra ur hylsan med fingrarna, den vita hade åkt ut i samband med haveriet. Lägg märke till att kardelerna inte är deformerade av hylsan som de hade varit med rätt verktyg. Tången ifråga är väldigt bra att klippa småskruv med, men fullständigt värdelös till att klämma kabelskor...

 

attachicon.gifKabelskarv a.jpg

Varför används denna koppling någonsin, varför inte bara löda?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Trodde inte man ens skulle haft en tanke på att skarva matningen till en soppa pump på ett flygplan.

 

Skarvklämmor undviker man väl i största allmänhet, hellre löda eller sockerbit men inte sätta kablarna från varit hål utan in från samma sida och dubbelt låsta med skruvarna eller ta en toppklämma men då blir det bara enkel skruvlåsning.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

Laddar...
×
×
  • Skapa nytt...